Att Liljeblads Möbelsnickeri sökte stödet och genomförde kursen, bottnar i att företagets ägare, William Liljeblad, länge sett potentialen för intarsia inom gotländsk design.
– Mitt intresse för intarsia föddes när jag studerade till möbelsnickare på Capellagården på Öland. Dit kom Leif Burman och höll en så inspirerande utbildning i intarsia. Leif är möbelsnickarmästare, universitetslektor på Malmstens Linköpings universitet och expert inom intarsia, berättar William.
När William sedan startade sitt egna möbelsnickeri i Vallstena på Gotland bar han med sig idéer om hur intarsia skulle kunna användas i den egna designen och produktionen – t.ex. som utsmyckning på skåp, byråer och bord.
– Intarsia är en fantastisk teknik som passar perfekt för gotländska motiv! Allt från våra historiska byggnader och landskap till detaljer i växtriket och fossiler.
William Liljeblad studerar de gamla mästarna inom intarsia.
Lokalt intresse bakom kursen
I samtal med andra möbelsnickare, formgivare och konsthantverkare runt om på ön mötte William en stor nyfikenhet kring intarsia. Flera var intresserade av att lära sig tekniken och såg möjligheter att använda den på spännande sätt i sina verksamheter.
– Mot den bakgrunden kontaktade jag Leif på Malmstens för att forma en kurs med honom här på ön. Det behövdes också en tillräckligt stor och ändamålsenlig lokal för kursen, och det kunde vi hyra av Ringvide Studio. När projektbeskrivningen och budgeten var klar sökte och beviljades vi stöd från Leader Gute, förklarar William.
När kursen startade fredagen den 21 mars hade 13 personer nappat på inbjudan. De flesta av deltagarna var yrkesverksamma inom snickeri, design, formgivning och hantverk.
Korta föreläsningar – mest praktik
– Kursen inleddes med att Leif gav en historisk bakgrund – hur intarsian kom till och utvecklades och användes genom olika epoker. Han beskrev också hur hans elever på Malmsten nuförtiden arbetar med intarsia med modern touch och kreativa motiv. Sedan blev det korta föreläsningar och mest praktiska övningar i hur man utför intarsia enligt de vanligaste metoderna, säger William.
(Läs mer om intarsians historiska bakgrund i faktatexten nedan!)
Leif hade tagit med de speciella precisionssågar som används vid intarsia och på ett bord fanns ett överflöd av fanér av olika träslag. Fanéret sågade enligt Leifs anvisningar ut till bitar i olika former. Sedan fick deltagarna lära sig att foga samman de utsågade fanérbitarna till mönster och applicera dem i trämaterial för t.ex. tänkta möbler eller hantverksprodukter.
– Stämningen och vetgirigheten var på topp! Det blev en mycket givande och uppskattad kurs. Alla deltagare var väldigt nöjda när vi avslutade kursen under söndagen efter tre intensiva dagar, säger William.
Att såga ut delar i fanér till intarsiamotiv med den speciella sågen kräver stor precision och hög koncentration.
Plan på uppföljande kurs
Flera deltagare ville efter kursen vidareutveckla sina nya kunskaper inom intarsia och använda tekniken i sina verksamheter inom snickeri, design, formgivning eller hantverk.
– Vi började redan vid kursavslutningen prata om att anordna en uppföljande kurs inom kort. Kanske skulle vi då arbeta särskilt med motiv med inspiration från gotländsk arkitektur, kultur och natur. Kanske kunde det till och med bli en utställning, säger William.
Och de gotländska motiven dök faktiskt upp redan under den nu genomförda kursen; en deltagare gjorde intarsiamotiv med fiskelägen och en annan valde gotländska kyrkor som inspiration.
Läraren Leif Burman ger instruktioner till deltagarna under kursen. Leif är möbelsnickarmästare, universitetslektor på Malmsten Linköpings universitet och expert på intarsia.
Kursdeltagarna gjorde snabba framsteg och redan under första dagen skapades fina förstlingsverk som dessa, se nedan.
Fakta om intarsia
- Intarsia är en träbearbetningsteknik där träfanér sammanfogas till dekorativa motiv på t.ex. möbler eller i konsthantverk. Yrkesutövare av intarsia kallas ”dekopör” – förr ett skrå som t.o.m. hade en egen hälsning, där man tog varandra i hand med samma grepp som när man använde den speciella sågen för intarsia. (Under vissa epoker förekom även en form av intarsia med andra material än trä, t.ex. inläggningar av pärlemor, elfenben och metall.)
- Redan under antiken dekorerades ytor med denna teknik. Den beskrivs av Plinius den äldre, som levde år 23–9 f.kr.
- Under 1300-talet tillverkades den första moderna intarsian i Italien.
- Intarsian fick ett uppsving under renässansen – särskilt i Italien. Ett känt exempel är utsmyckningen i Palazzo Ducale i Gubbio (sent 1400-tal).
- 1562 uppfanns den första lövsågen. Den nya sågtekniken gjorde det möjligt att göra mer komplicerade mönster. Nu spred sig tekniken och blev populär över stora delar av Europa. Kung Erik XIV:s gemak från1560-talet på Kalmar slott är ett praktfullt exempel.
- Intarsians ”guldålder” inföll enligt många under 1700-talet. Den mest kände företrädaren var den tyske möbelkonstnär en David Roentgen. Han uppfann den revolutionerande tekniken för konisk inpassning av motiv i intarsia. Under senare delen av 1700-talet (senrokoko och tidig nyklassicism) levererade Roentgen luxuösa möbler till de europeiska furstehusen. Ofta med lönnfack, sinnrika mekaniska anordningar – och intarsia.
- Olika tekniker och uttryck inom intarsia har utvecklats på olika platser i världen. Bland annat finns en särskild japanska teknik – som främst återfinns i japanska träarbeten från 1800- och 1900-talen.
- Intresset för intarsia har gått lite upp och ner genom olika epoker. I Sverige använde Carl Malmsten intarsia i sina möbler från 1910-talet. Vid samma tid använde även C G Pettersson intarsia i sina välkända träbåtar.
- Med modernismen och funktionalismen, då stål, plats och andra material blev vanligare i möbelproduktionen blev intarsian mindre vanlig. Men tekniken har aldrig försvunnit – det har hela tiden tillkommit nya idéer om hur intarsia kan användas och gestaltas.
(Källor: William Liljeblad, Nationalmuseum och Wikipedia)