Detta har framkommit i det SI-finansierade projektet Regenerative Blue Food Tourism som samordnas av Leader Gute. Här har också viktiga möjligheter och hinder för att skapa modellen ringats in. Nu går arbetet vidare med fiskare, krögare och andra intressenter.
Lokalt och transnationellt
Regenerative Blue Food Tourism är ett både lokalt och transnationellt projekt. Det inleddes i november 2025 och ska pågå till slutet av 2027.
Utgångspunkten för projektet är att utforska möjligheterna med regenerativ blå matturism på Gotland och andra öar och kustsamhällen runt Östersjön.
Förutom Gotland och Leader Gute medverkar aktörer från Estland, Litauen och Danmark.
Varje partnerland i projektet har etablerat lokala s.k. ”CoP:s” (Community of Practices). I Sveriges fall är det alltså på Gotland. Dessa CoP:s består av lokala företrädare för civilsamhället, privat sektor och offentlig sektor. De ska på ett öppet och innovativt sätt utforska hur man skapar, paketerar och marknadsför regenerativa blå matupplevelser främst under lågsäsong.
Genom ett transnationellt samarbete kommer CoP:s från de medverkande länderna att bilda ett gemensamt nätverk och lära av varandra, främst genom olika studiebesök.
– Genom att jobba lokalt utifrån lite olika möjligheter, utmaningar och upplägg och sedan dela erfarenheter transnationellt får vi tillsammans ett rikt lärande, säger Ellen Lundkvist, verksamhetsledare på Leader Gute och projektledare för Regenerative Blue Food Tourism.
Spännande start på Gotland – tre huvudpunkter
Det första lokala CoP-mötet på Gotland hölls den 19 januari i Visby. Här deltog representanter för fisket, restauranger, Länsstyrelsen, Region Gotland och andra aktörer med koppling till blå näringar på ön.
Efter en genomgång av projektets syfte och mål blev det gruppdiskussioner om hur projektet kan drivas lokalt för en positiv utveckling på Gotland – och vad aktörerna dels ser behov av och dels kan bidra med.
Mötet avslutades med gemensam diskussion i plenum. Sammanfattningsvis landade deltagarna i följande tre huvudpunkter:
1. Renovera och utveckla hela kedjan för lokal och regenerativ blå mat på Gotland! Fångst–hantering–förädling–distribution–konsumtion.
2. Opinionsbilda och statushöja – vi måste visa att vår gotländska fisk har ett värde och att fler är intresserade av den än vad vi själva ofta tror. Smörbult och spigg är spännande utvecklingsområden – exempelvis som fisksås.
3. Verka för en långsiktig och sammanhållen blå/grön östersjögastronomi och hur det kan realiseras på Gotland.
Relationsbygge mellan fiskare och kockar
Det andra CoP-mötet hölls den 5 mars på Gotland Grönt Centrum i Roma – även här med en bred lokal representation inom ämnet. Under mötet konkretiserades huvudpunkterna som togs fram under det inledande mötet.
Här fastslogs att relationsskapande insatser mellan fiskare och köpare – främst restauranger – är en central fråga. Kockarna och fiskare behöver mötas för att få förståelse för varandras situation och behov. Exempelvis vill många restauranger ha färsk piggvar men den fiskas bara två veckor om året. Alltså behöver den rökas eller frysas om restaurangerna ska få större tillgång till gotländsk piggvar.
Projektet ska verka för detta relationsbygge, inte minst genom möten mellan fiskare och kockar. Aktiviteter som Matbyråns Snacke, skape, smake kan också bli ett forum för möten mellan fiskare och kockar.
Förädling, events och gastronomi
Under det andra CoP-mötet tog man också upp att förädling av matfisk på Gotland kan vara en möjlighet för drivna entreprenörer. Östersjömat i Vamlingbo är redan ingång med konserverad skarpsill. Kan det finnas stöd att söka för etablering av en större konservfabrik? Även fiskarna är i behov av stöd till investeringar för att utveckla fisket.
Ett viktigt budskap att föra ut är lokalt fiskes betydelse för beredskap.
Avslutningskonferensen och seminarier inom Regenerative Blue Food Tourism kunde användas för att informera om och statushöja blå gotländsk mat.
Lokal blå mat som gastronomisk upplevelse skulle också kunna kopplas till en eventuell framtida gastronomisk utbildning på ön och en projektansökan gällande regenerativa måltidsupplevelser som Matbyrån och Gotlands Förenade Besöksnäring nu jobbar på.
Här kan den regenerativa receptsamlingen gällande blå mat som tas fram inom Regenerative Blue Food Tourism även vara en tillgång.
Under CoP-mötet på Boman & Son serverades skarpsill och under mötet på Gotland Grönt Centrum blev det musslor.
Ett mellanled – en nyckelfråga
Det tredje CoP-mötet på ön hölls hos Boman & Son i Gnisvärd. (Se bilden överst i detta inslag). Här deltog flera fiskare och kockar samt en representant från grossisten Gotlandsspecialisten. Samt, som alltid, olika aktörer från civilsamhället, privat sektor och offentlig sektor.
Under mötet blev det tydligt att det finns intresse hos både fiskare och krögare på Gotland att tillsammans utveckla en ny modell för lokal mat från havet. En modell som kan göra ön både mer hållbar och attraktiv för besökare.
Flera fiskare vill sälja fisk till lokala restauranger, och restaurangerna vill köpa, men leveransen är idag svår att få till. Man menade också att det finns ett växande intresse bland människor att äta lokal mat och lokal ”udda” fisk. Särskilt om det säljs på ett lustfyllt/inspirerande sätt med betoning på att det är gotländsk lokalt fångad fisk.
För att detta ska fungera praktiskt behöver fiskaren få relativt stora beställningar av krögaren, och krögaren behöver kunna frysa in råvaran.
Att få till ett lokalt mellanled mellan fiskaren och krögaren – och på sikt även butik/konsument – är en nyckelfråga. Det behövs ”korta avstånd” mellan havet och kunden. Det innebär att någon aktör behöver åta sig att vara detta mellanled, vilket inkluderar tillskärning/filéer, frys, leverans och kontakt med restaurang/butik. Ett möjligt projekt vore för att testa funktionen för en sådan logistisk och administrativ mellanhand. På så sätt skulle man kunna testa mot krog och se vart det leder.
Projektet går nu vidare med ytterligare lokala CoP-möten, studieresor och utbyten mellan de deltagande länderna.
Närmast blir det en studieresa till estländska Ösel, där 22 deltagare från Danmark, Sverige, Litauen och Estland ska genomföra studiebesök och utbyta erfarenheter samt workshopa kring hur bl.a. silverruda, spigg och smörbult kan användas som del av en regenerativ smakupplevelse.
Silverruda, spigg och svartmunnad smörbult är fiskarter som kan användas i regenerativ lokal blå mat.
Fakta om projektet:
o Projektets formella namn är i sin helhet: Regenerative Blue Food Tourism – Explore possibilities for off-season blue food tourism in the Baltic Sea Region.
o Regenerativ turism är ett sätt att resa som strävar efter att ge tillbaka mer än det tar till lokala samhällen och miljön. Det kan t.ex. ske genom att turister engagerar sig aktivt i lokala projekt eller att se sig själva som en del av naturen snarare än bara som konsumenter.
o I detta projekt vill man skapa koncept där producenter av hållbar lokal blå mat (fisk, skaldjur och alger) samverkar med restauranger och andra aktörer för att bland annat erbjuda besökare spännande matupplevelser som bidrar till att förbättra lokala platser och miljöer kopplad till havet och de blå näringarna.
o Projekt finansieras av Svenska institutet med 2 miljoner kronor och pågår från november 2025 till december 2027.
o Syftet med projektet är att utforska och utveckla en lokal-transnationell metod för regenerativ blå matturism under lågsäsong i Östersjöregionen.
Följande länder och öar/kustsamhällen medverkar – huvudansvarig organisation för varje land inom parentes:
Sverige – Gotland (Leader Gute – även samordnare för hela projektet)
Estland – Ösel (Tartu universitet, Marine Biological Centre)
Litauen – Klaipéda (Klaipéda Chamber of Commerce, Industry and Crafts)
Danmark – Fyn, (Syddansk universitet) deltar i begränsad omfattning
Läs mer här:
Verksamheten och olika resultat inom projektet och alla medverkande länder/öar kommuniceras löpande på en gemensam plattform som du når via dessa länkar:
Facebook page
LinkedIN page
